torsdag 7 juni 2012
måndag 1 augusti 2011
4-slides
Jag läste rapporten Effektivt användnde av IT i skolan men lyckades inte uppbåda krafterna att skriva ett inlägg, nu har jag vilat och det är dags att ta tag i alla tappade trådar inför nästa läsår som ju strax börjar. Jag börjar tagga på och tänka IT i skolan igen.
Författaren pekar på ett antal förutsättningar som måste till för att positiva effekter av olika insatser ska uppstå. Dit hör bland annat att det behövs strategier såväl nationellt som lokalt i skolan för hur IT ska användas i skolarbetet. Han pekar också på behovet av uppföljningsbara mål och på självutvärderingsinstrument som skolorna kan använda som stöd i sitt utvecklingsarbete.
På min skola saknar en tydlig strategi, jag gissar att rektorerna skulle behöva stöd de är noviser precis som alla andra. Tanken är nog om jag uppfattat det rätt att rektorerna väntar in ett sug underifrån och jag har en känsla av att det kommer snart. Vi börjar bli många som vill och vågar på skolan.
Vad krävs då för att min skola ska få Effektiv iktanvändning?
Förutom ledningens stöd som finns om än väldigt otydligt ser jag två grundläggande problem, hela personalens kompetens inom IKT behöver höjas och tillgången till elevdatorer måste öka. Kunskap och insikt om vilka verktyg som finns och vad de kan tillföra saknas hos merparten av personalen. Vet man inte så förstår man inte vad man missar. Det andra stora hindret är att det finns 60 datorer till 500 elever. Dessa tillsammans innebär att det saknas motivation hos flertalet av lärarna att sätta sig ner och undersöka, utmana sig själv eftersom det är jobbigt och risken är stor att misslyckas eller åtminstone skaffar sig problem eftersom den reella risken är stor att datorerna är uppbokade av någon annan vid ett flertal lektioner. Dessutom finns ju risken att man själv kör fast rent tekniskt och blottar sin okunskap.
Det som inger hopp är att när all undervisande personal fick en egen bärbar dator vid läsåretsstart förra året, vi har fått trådlöst nätverk på skolan och dessutom tillgång till interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Resultatet kom snabbt intresset har börjat pyra bland personalen. Jag och några till har börjat prova ny teknik som bloggande, photostory, enkel bildbehandling i undervisningen (de flesta på skolan vet hur jobbigt jag har tyckt det är att använda datorer tidigare och många vågar därför fråga mig när de ser vad jag gjort tillsammans med eleverna). I bästa fall kan vi inspirera fler till att våga sig ut på okänd mark.
När jag vågat mig ut på okänd mark har själv sett det som författaren påpekar ”Användandet av IT är effektivt när eleverna upplever att arbetsuppgiften fyller sitt syfte och när IT integreras i lärprocessen på ett sätt som förstärker och utvecklar lärandet, så att effekten av undervisningen blir mer långsiktig. ” Det var tydligt när jag använde Youtube och bloggande när eleverna skulle lära genetik.
Författarens analys av litteraturen, visar ”att det inte finns ett automatiskt samband mellan IT- och resultat. Givet att IT-användandet sätts in i ett pedagogiskt sammanhang visar dock genomgången på ett tydligt positivt samband mellan IT-användande och resultaten (mätbara och/eller upplevda)”. Min kurskamrat Cesilias beskrivning av sitt arbete med elevers bildning och vikten av att äga språket gjorde ett starkt intryck på mig eftersom jag tror hon satte fingret på något viktigt som dessutom ligger helt i linje med det jag läst. Det räcker inte att använda ny teknik, när man gör det ska det ske med eftertanke och finess. Språket är nyckeln till kunskap. Att ha fokus på lärandet, gärna ha roligt… men det är kunskapen utvecklandet av viktiga färdigheter som är målet (inte tekniken som är ett bra hjälpmedel att nå målet) .
Forskningen visar att när IT används flexibelt för att utvidga lärandet utanför skolan, så kan eleverna förfina och utvidga sitt skolarbete.
Det krävdes ett läsår med halvtidsstudier för att jag skulle komma hit rent mentalt, min önskan är att fler skulle få tiden och chansen att förkovra sig i och finna lusten att använda ny teknik. Jag är tacksam för att jag fick chansen och ser det som om jag åtminstone är på perongen nu. Det finns en möjlighet att jag kan komma på IT-tåget. Tack för ert tålamod Lars och Måns det har varit ett tidvis plågsamt men alltid ett roligt och utmanande nöje att gå på er kurs!
Författaren pekar på ett antal förutsättningar som måste till för att positiva effekter av olika insatser ska uppstå. Dit hör bland annat att det behövs strategier såväl nationellt som lokalt i skolan för hur IT ska användas i skolarbetet. Han pekar också på behovet av uppföljningsbara mål och på självutvärderingsinstrument som skolorna kan använda som stöd i sitt utvecklingsarbete.
På min skola saknar en tydlig strategi, jag gissar att rektorerna skulle behöva stöd de är noviser precis som alla andra. Tanken är nog om jag uppfattat det rätt att rektorerna väntar in ett sug underifrån och jag har en känsla av att det kommer snart. Vi börjar bli många som vill och vågar på skolan.
Vad krävs då för att min skola ska få Effektiv iktanvändning?
Förutom ledningens stöd som finns om än väldigt otydligt ser jag två grundläggande problem, hela personalens kompetens inom IKT behöver höjas och tillgången till elevdatorer måste öka. Kunskap och insikt om vilka verktyg som finns och vad de kan tillföra saknas hos merparten av personalen. Vet man inte så förstår man inte vad man missar. Det andra stora hindret är att det finns 60 datorer till 500 elever. Dessa tillsammans innebär att det saknas motivation hos flertalet av lärarna att sätta sig ner och undersöka, utmana sig själv eftersom det är jobbigt och risken är stor att misslyckas eller åtminstone skaffar sig problem eftersom den reella risken är stor att datorerna är uppbokade av någon annan vid ett flertal lektioner. Dessutom finns ju risken att man själv kör fast rent tekniskt och blottar sin okunskap.
Det som inger hopp är att när all undervisande personal fick en egen bärbar dator vid läsåretsstart förra året, vi har fått trådlöst nätverk på skolan och dessutom tillgång till interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Resultatet kom snabbt intresset har börjat pyra bland personalen. Jag och några till har börjat prova ny teknik som bloggande, photostory, enkel bildbehandling i undervisningen (de flesta på skolan vet hur jobbigt jag har tyckt det är att använda datorer tidigare och många vågar därför fråga mig när de ser vad jag gjort tillsammans med eleverna). I bästa fall kan vi inspirera fler till att våga sig ut på okänd mark.
När jag vågat mig ut på okänd mark har själv sett det som författaren påpekar ”Användandet av IT är effektivt när eleverna upplever att arbetsuppgiften fyller sitt syfte och när IT integreras i lärprocessen på ett sätt som förstärker och utvecklar lärandet, så att effekten av undervisningen blir mer långsiktig. ” Det var tydligt när jag använde Youtube och bloggande när eleverna skulle lära genetik.
Författarens analys av litteraturen, visar ”att det inte finns ett automatiskt samband mellan IT- och resultat. Givet att IT-användandet sätts in i ett pedagogiskt sammanhang visar dock genomgången på ett tydligt positivt samband mellan IT-användande och resultaten (mätbara och/eller upplevda)”. Min kurskamrat Cesilias beskrivning av sitt arbete med elevers bildning och vikten av att äga språket gjorde ett starkt intryck på mig eftersom jag tror hon satte fingret på något viktigt som dessutom ligger helt i linje med det jag läst. Det räcker inte att använda ny teknik, när man gör det ska det ske med eftertanke och finess. Språket är nyckeln till kunskap. Att ha fokus på lärandet, gärna ha roligt… men det är kunskapen utvecklandet av viktiga färdigheter som är målet (inte tekniken som är ett bra hjälpmedel att nå målet) .
Forskningen visar att när IT används flexibelt för att utvidga lärandet utanför skolan, så kan eleverna förfina och utvidga sitt skolarbete.
Det krävdes ett läsår med halvtidsstudier för att jag skulle komma hit rent mentalt, min önskan är att fler skulle få tiden och chansen att förkovra sig i och finna lusten att använda ny teknik. Jag är tacksam för att jag fick chansen och ser det som om jag åtminstone är på perongen nu. Det finns en möjlighet att jag kan komma på IT-tåget. Tack för ert tålamod Lars och Måns det har varit ett tidvis plågsamt men alltid ett roligt och utmanande nöje att gå på er kurs!
torsdag 28 april 2011
Facebook med elever och föräldrar?
Jag har ju upptäckt värdet av att kunna kommunicera direkt med mina elever på Facebook. Vi har en sluten facebookgrupp. I år när jag varit borta från skolan två dagar i veckan har det varit oumbärligt. Vi kan enkelt och direkt förmedla information, ställa frågor och delge tips.
Nästa år ska jag nog skapa en sluten föräldragrupp eller så gör vi en elev-föräldragrupp direkt, vi får se om det funkar. Mina nuvarande elever är i alla fall väldigt måna om att det inte ska vara föräldrar med i deras grupp, märkligt eftersom deras inlägg är seriösa. Nästa år har jag en sexa och de kanske de inte är lika hemliga. Här är ett tips från Pedagog stockholm om hur skolor i USa använder Facebook.
Nästa år ska jag nog skapa en sluten föräldragrupp eller så gör vi en elev-föräldragrupp direkt, vi får se om det funkar. Mina nuvarande elever är i alla fall väldigt måna om att det inte ska vara föräldrar med i deras grupp, märkligt eftersom deras inlägg är seriösa. Nästa år har jag en sexa och de kanske de inte är lika hemliga. Här är ett tips från Pedagog stockholm om hur skolor i USa använder Facebook.
Hur använder vi de resurser vi har?
måndag 4 april 2011
Leker!
Nu har jag rättat alla nationella prov i NO och alla klarade godkändnivån, skönt. Det ger mer utrymme för att testa nytt.
Det mest inovativa i mitt lärarliv är fortfarande facebookgruppen som jag har med eleverna, de kommenterar flitigt, lägger ut länkar, frågor och förmedlar information. Det är så smidigt och enkelt, de läser när de vill och det gör jag med. Jag märker att de oftare skickar meddelanden nu om saker de undrar över och slipper gruva sig tills vi ses. Hur kommer det bli nästa år när jag är klassföreståndare för en sexa? Antar att alla inte har facebook i sexan och då är det ingen ide tycker jag, om det sa vara meningsfullt ska alla kunna vara med. Jag kommer sakna det direkta och enkla sättet att förmedla information.
Vid förra resurstiden på Blåsenhus fick Anna-Lena mig att börja jag svänga kring blogg kontra hemsida. Tidigare har det varit solklart att jag ska ha en blogg nu funderar jag på en klasshemsida med bloggfunktion nästa år, men kommer eleverna vara inne på den lika mycket som facebook? Om inte, vad kan jag komplettera sidan med så vi får en direkt anslagstavla?
Klassbloggen fungerar ok, alla har skrivit i utvärderingen av första momentet att de tycker att det var lärorikt och kul. Flera av eleverna har påpekat att det blir jobbigt när de måste dela dator eftersom de ofta behöver göra olika saker. Idag ska de ha vikarie eftersom mina kursdagar gick till nationella prov förra veckan. De ska leta resurser om evolution att lägga på bloggen. Det kommer att gå utmärkt man märker att de är hemma på sin gata. På fredag ska vi till biotopia och få evolutionsguidning, sex elever anmälde sig direkt till att fixa photostory om guidningen, så det gör vi på måndag är det tänkt. Jag måste bara lyckas få vår dataansvariga att lägga in programmet. Det är märkligt att det är detaljerna som tar tid, arbetet med eleverna går mer på räls.
Funderar föresten på att låta en grupp elever göra en digital tidslinje på måndag, det blir nog de närmaste timmarnas jobb att hitta ett verktyg för det.
Det mest inovativa i mitt lärarliv är fortfarande facebookgruppen som jag har med eleverna, de kommenterar flitigt, lägger ut länkar, frågor och förmedlar information. Det är så smidigt och enkelt, de läser när de vill och det gör jag med. Jag märker att de oftare skickar meddelanden nu om saker de undrar över och slipper gruva sig tills vi ses. Hur kommer det bli nästa år när jag är klassföreståndare för en sexa? Antar att alla inte har facebook i sexan och då är det ingen ide tycker jag, om det sa vara meningsfullt ska alla kunna vara med. Jag kommer sakna det direkta och enkla sättet att förmedla information.
Vid förra resurstiden på Blåsenhus fick Anna-Lena mig att börja jag svänga kring blogg kontra hemsida. Tidigare har det varit solklart att jag ska ha en blogg nu funderar jag på en klasshemsida med bloggfunktion nästa år, men kommer eleverna vara inne på den lika mycket som facebook? Om inte, vad kan jag komplettera sidan med så vi får en direkt anslagstavla?
Klassbloggen fungerar ok, alla har skrivit i utvärderingen av första momentet att de tycker att det var lärorikt och kul. Flera av eleverna har påpekat att det blir jobbigt när de måste dela dator eftersom de ofta behöver göra olika saker. Idag ska de ha vikarie eftersom mina kursdagar gick till nationella prov förra veckan. De ska leta resurser om evolution att lägga på bloggen. Det kommer att gå utmärkt man märker att de är hemma på sin gata. På fredag ska vi till biotopia och få evolutionsguidning, sex elever anmälde sig direkt till att fixa photostory om guidningen, så det gör vi på måndag är det tänkt. Jag måste bara lyckas få vår dataansvariga att lägga in programmet. Det är märkligt att det är detaljerna som tar tid, arbetet med eleverna går mer på räls.
Funderar föresten på att låta en grupp elever göra en digital tidslinje på måndag, det blir nog de närmaste timmarnas jobb att hitta ett verktyg för det.
tisdag 22 mars 2011
torsdag 10 mars 2011
onsdag 9 mars 2011
Min förebild
Knorrade lite över uppgiften att beskriva min förebild, men ser nu i efterhand att jag lärt mig mycket av den. Resultatet av uppgiften är att jag.
1. Känner mig säker på Photostory.
2. Vet att man kan använda Photostory till det som den är bra på och sedan spara den som film och lägga in den i Moviemaker där man kan lägga in andra filmer samt lättare kan lägga in ljud.
3. Vet hur man lägger in prat och ljud parallellt i Movie Maker tack Elisabeth, (man spar projektet med bilder och prat som film och lägger sedan in filmen som ett nytt filmprojekt i movie maker. Ett nytt projekt som sedan lägger in musik i.)
4. Vet hur man gör om filer till såna som moviemaker tar emot (tycker fortfarande att det är en jungel med bokstavskombinationer som jag inte begriper men har modet att googla efter program och instruktioner).
5. Idag på kursen har jag dessutom fått hjälp att hitta infallsvinklar för hur man kommenterar färdiga projekt utifrån dess innehåll utan att kränka den som lagt ner hårt arbete på sin uppgift.
Jag är nöjd!
1. Känner mig säker på Photostory.
2. Vet att man kan använda Photostory till det som den är bra på och sedan spara den som film och lägga in den i Moviemaker där man kan lägga in andra filmer samt lättare kan lägga in ljud.
3. Vet hur man lägger in prat och ljud parallellt i Movie Maker tack Elisabeth, (man spar projektet med bilder och prat som film och lägger sedan in filmen som ett nytt filmprojekt i movie maker. Ett nytt projekt som sedan lägger in musik i.)
4. Vet hur man gör om filer till såna som moviemaker tar emot (tycker fortfarande att det är en jungel med bokstavskombinationer som jag inte begriper men har modet att googla efter program och instruktioner).
5. Idag på kursen har jag dessutom fått hjälp att hitta infallsvinklar för hur man kommenterar färdiga projekt utifrån dess innehåll utan att kränka den som lagt ner hårt arbete på sin uppgift.
Jag är nöjd!
onsdag 2 mars 2011
Drömmer om islossning.
torsdag 17 februari 2011
Resurser i kemi.
Jag har tittat lite närmare på på två resurser i kemi båda har ett universitet bakom sig. Skolkemi sköts av Umeå universitet. Kemilärarnas resurscentrum är Stockholmsuniversitets resurssida. Syftet med resurserna är att genom att inspirera lärare få duktiga och intresserade studenter till sina utbildningar.
Kemilärararnas resurcentrum är lätt navigerad, uppdaterad och ser proffsig ut. Jag hittar bra länkar och öppna laborationer med syfte att låta eleverna upptäcka och tänka själva.
Skolkemis layout gillar jag inte. Jag antar att syftet är att den ska se barntillvänd ut men blir i mina ögon otydlig. Laborationerna är rena recept. Jag kan hitta användbara laborationer här, teorin bakom experimenten är tydlig men laborationerna tycker jag behöver omarbetas för att väcka intresse. De har en bra länksamling där jag hittar många nya resurser.
Jag har vid det här laget kollat många NO-sidor och funderar över varför naturvetenskapliga sidor oftast är så torftiga och fula. Ska naturvetarsidor signalera strikthet och fantasilöshet? Eller är ämnet så seriöst att det inte får vara estetiskt?
Kemilärararnas resurcentrum är lätt navigerad, uppdaterad och ser proffsig ut. Jag hittar bra länkar och öppna laborationer med syfte att låta eleverna upptäcka och tänka själva.
Skolkemis layout gillar jag inte. Jag antar att syftet är att den ska se barntillvänd ut men blir i mina ögon otydlig. Laborationerna är rena recept. Jag kan hitta användbara laborationer här, teorin bakom experimenten är tydlig men laborationerna tycker jag behöver omarbetas för att väcka intresse. De har en bra länksamling där jag hittar många nya resurser.
Jag har vid det här laget kollat många NO-sidor och funderar över varför naturvetenskapliga sidor oftast är så torftiga och fula. Ska naturvetarsidor signalera strikthet och fantasilöshet? Eller är ämnet så seriöst att det inte får vara estetiskt?
måndag 14 februari 2011
Funderar och börjar formulera frågor.
I fredagseftermiddag lånade jag ut min barn till min bror. Det blev mycket funderande kring hur jag ska lägga upp en NO-blogg med mina nior. Jag har kollat mycket på Cecilias bloggar och även lite på Årstaskolan och en hel massa andra av de tävlande bloggarna. Har samlat ide´er men fortfarande inte gått till handling. Tanken är att vi ska sätta igång efter nationella proven i NO som närmar sig med stormsteg.
Frågan är hur jag ska organisera bloggandet så att det blir så enkelt / praktiskt som möjligt. Jag vill ju att jag ska se vilka som skrivit och att det ska vara lätt för dom att veta vilka som de ska kommentera. Måste jag ha 31 olika bloggar för att få det att funka eller räcker det kanske att de ger blogginlägget sitt namn som etikett? Ett annat problem är att det känns ovant och svårt att formulera uppgifter som är så pass öppna att många kan skriva tankar och svar i samma blogg utan att det blir tjatigt och så var det det där med bilder och bildspråk och eventuellt filmande.. hur ska jag få in det?
Ytterligare en tanke är att jobba med tre parallella områden samtidigt i klassen så att det är 10 som jobbar med respektive område. De ska i så fall kommentera som minst två andra som skriver om andra ämnen. Det hela får mynna ut i någon slags muntlig redovisning. Eller ska områdena rotera efter 4 veckor och så får kompisarna fortsätta? Hur ska jag hinna hitta besluta mig och dessutom fixa till en skapligt snygg blogg..? Hur ska jag organisera så att det är rimligt mycket jobb. Jag vill att jag ska känna att det här är kul och nyttigt för mig och eleverna. Att jag gärna vill göra om det nästa år.
Frågan är hur jag ska organisera bloggandet så att det blir så enkelt / praktiskt som möjligt. Jag vill ju att jag ska se vilka som skrivit och att det ska vara lätt för dom att veta vilka som de ska kommentera. Måste jag ha 31 olika bloggar för att få det att funka eller räcker det kanske att de ger blogginlägget sitt namn som etikett? Ett annat problem är att det känns ovant och svårt att formulera uppgifter som är så pass öppna att många kan skriva tankar och svar i samma blogg utan att det blir tjatigt och så var det det där med bilder och bildspråk och eventuellt filmande.. hur ska jag få in det?
Ytterligare en tanke är att jobba med tre parallella områden samtidigt i klassen så att det är 10 som jobbar med respektive område. De ska i så fall kommentera som minst två andra som skriver om andra ämnen. Det hela får mynna ut i någon slags muntlig redovisning. Eller ska områdena rotera efter 4 veckor och så får kompisarna fortsätta? Hur ska jag hinna hitta besluta mig och dessutom fixa till en skapligt snygg blogg..? Hur ska jag organisera så att det är rimligt mycket jobb. Jag vill att jag ska känna att det här är kul och nyttigt för mig och eleverna. Att jag gärna vill göra om det nästa år.
lördag 29 januari 2011
fredag 28 januari 2011
Wiki betyder snabb.
Jag är motsatsen till wiki när det handlar om ny teknik. Det tar tid att vilja, det tar tid att lära för mig. Gick från Blåsenhus med gråten i halsen trots stödjande samtal med Lars. Har funderat mycket i natt och landat i tre personliga mål för det här terminen.
1. Jag ska skapa en hemsida om bloggande inför starten av en blog med mina elever. Den ska vara klar senast 16 mars, då de har nationellt prov i NO. Målet är att jag ska förstå hur man gör en hemsida för det gör jag inte.
2. Jag ska testa att blogga med eleverna med fokus på att se om man kan få igång intresse och följa deras kunskapsutveckling där, start 18 mars.
3. Lära mig att filma, fotografera med eleverna, undersöka om det fungerar som ett sätt att göra lab.rapporter.
1. Jag ska skapa en hemsida om bloggande inför starten av en blog med mina elever. Den ska vara klar senast 16 mars, då de har nationellt prov i NO. Målet är att jag ska förstå hur man gör en hemsida för det gör jag inte.
2. Jag ska testa att blogga med eleverna med fokus på att se om man kan få igång intresse och följa deras kunskapsutveckling där, start 18 mars.
3. Lära mig att filma, fotografera med eleverna, undersöka om det fungerar som ett sätt att göra lab.rapporter.
måndag 17 januari 2011
Facebook grupp med eleverna!?
Jag testar och får de hur det går. Spontant verkar alla vara positiva. Jag har lagt ut dagens Prezi vilket känns häftigt, nu kan alla kolla, repetera en gång till DNA replikering är ju inte så enkelt... En del har frågor kring friluftsdagar som -Vilka ska med till Romme? Komunikation på ett enkelt sätt.
lördag 4 december 2010
Bilden av min verksamhet
Jag har funderat mycket på synen på matematikundervisning i Sverige. Vi har en undervisningstradition som de flesta av oss inte är medvetna om. Alla svenskar har en gemensam bild av hur en mattelektion går till. Att fixa vikarie till matten är enkelt i alla fall tycker man det på min skola, de ska bara se till att barnen tar upp böckerna och arbetar.
I somras lästa jag The Teatching Gap, i den blev min känsla bekräftad. Vi undervisar som vi själva blev undervisade, andra länder har inte samma metodik de har sin tradition. I Sverige kommer det starka trender som ska frälsa oss från okunskap (tex mängdlära, skriftlig huvudräkning..) Pendeln slår hårt, den nya metoden gäller när den inte lyckas heller så byter vi metod.. Den nya metoden gäller men själva lektionsupplägget blir kvar och analysen, eftertanken saknas.
Vi är inte så dåliga som media påstår, enligt undersökningar lyckas vi relativt bra men andra länder utvecklas mer och deras resulatat förbättras. Undersökningar visar att svenska elever är positiva till matematikämnet och har en känsla av att det är bra på matematik.
Japan är ett land som lyckats förbättra resultaten vid internationella undersökning. De utvecklar undervisningsmetodiken med eftertanke, analys och försiktighet. Det finns skolor i Sverige som försöker hitta en japanskundervisningstradition men i försvenskad form. Vår skola har fått pengar från skolverket vi ska försöka utveckla vår underviningsmetodik. Vi ska bland annat arbeta med gemensamma planeringar och askultationer på varandras lektioner.
Jag vill berätta vad jag ser höra era tankar kring undervisningstradition och matematikmetodik.
I somras lästa jag The Teatching Gap, i den blev min känsla bekräftad. Vi undervisar som vi själva blev undervisade, andra länder har inte samma metodik de har sin tradition. I Sverige kommer det starka trender som ska frälsa oss från okunskap (tex mängdlära, skriftlig huvudräkning..) Pendeln slår hårt, den nya metoden gäller när den inte lyckas heller så byter vi metod.. Den nya metoden gäller men själva lektionsupplägget blir kvar och analysen, eftertanken saknas.
Vi är inte så dåliga som media påstår, enligt undersökningar lyckas vi relativt bra men andra länder utvecklas mer och deras resulatat förbättras. Undersökningar visar att svenska elever är positiva till matematikämnet och har en känsla av att det är bra på matematik.
Japan är ett land som lyckats förbättra resultaten vid internationella undersökning. De utvecklar undervisningsmetodiken med eftertanke, analys och försiktighet. Det finns skolor i Sverige som försöker hitta en japanskundervisningstradition men i försvenskad form. Vår skola har fått pengar från skolverket vi ska försöka utveckla vår underviningsmetodik. Vi ska bland annat arbeta med gemensamma planeringar och askultationer på varandras lektioner.
Jag vill berätta vad jag ser höra era tankar kring undervisningstradition och matematikmetodik.
onsdag 24 november 2010
torsdag 11 november 2010
torsdag 4 november 2010
Hur lär man sig internetvett?
I en god värld så har vi arbetat så mycket med etik och moral i skolan, visat var gränserna går och fått eleverna att inse att de vinner på att vara snälla.. I praktiken så finns det mobbing och elever som behöver trycka till andra för att växa själva. Några av mina elever har skrivit att man ska inte ha facebook och blogg om man är för känslig, ska man tåla mer när det är i skrift? De verkar tycka det...jag ska ha det som utgångspunkt vid nästa livskunskapslektion.
Vad gör vi när elakheterna på nätet ger effekter i skolvardagen? Jag vill inte att vi lärare ska ta på oss ytterligare en arena som vi ska agera i elevernas fritid är inte min fritid! Vårt jobb innehåller tillräckliga utmaningar som det är. Jag har letat ide´er i litteraturen där man tar mobbning på allvar men där vi lärare inte har huvudansvaret.
I Broängen har de startat ett STOPP-projekt, projektet innebär att elever kan SMSa eller maila till skolans kurator om de stöter på eller utsätts för något obehagligt på nätet. En fantastisk ide´ tycker jag speciellt om våra stackars kuratorer kunde bli avlastade av soc. De får hantera så mycket som egentligen kräver mycket mer resurser och befogenheter vilket innebär att de inte orkar och hinner hjälpa de elever som har enklare problem.
I Jan Svärdhagens blogg ( etik.blogspot.com) finns konkretat tips och råd till elever om hur de skall hantera och stoppa digital mobbning. Att inte svara, att spara och berätta för någon man litar på sammanfattar hans 10 punkter. Att polisanmäla när det är för grovt är viktigt.
Vad gör vi när elakheterna på nätet ger effekter i skolvardagen? Jag vill inte att vi lärare ska ta på oss ytterligare en arena som vi ska agera i elevernas fritid är inte min fritid! Vårt jobb innehåller tillräckliga utmaningar som det är. Jag har letat ide´er i litteraturen där man tar mobbning på allvar men där vi lärare inte har huvudansvaret.
I Broängen har de startat ett STOPP-projekt, projektet innebär att elever kan SMSa eller maila till skolans kurator om de stöter på eller utsätts för något obehagligt på nätet. En fantastisk ide´ tycker jag speciellt om våra stackars kuratorer kunde bli avlastade av soc. De får hantera så mycket som egentligen kräver mycket mer resurser och befogenheter vilket innebär att de inte orkar och hinner hjälpa de elever som har enklare problem.
I Jan Svärdhagens blogg ( etik.blogspot.com) finns konkretat tips och råd till elever om hur de skall hantera och stoppa digital mobbning. Att inte svara, att spara och berätta för någon man litar på sammanfattar hans 10 punkter. Att polisanmäla när det är för grovt är viktigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


