I en god värld så har vi arbetat så mycket med etik och moral i skolan, visat var gränserna går och fått eleverna att inse att de vinner på att vara snälla.. I praktiken så finns det mobbing och elever som behöver trycka till andra för att växa själva. Några av mina elever har skrivit att man ska inte ha facebook och blogg om man är för känslig, ska man tåla mer när det är i skrift? De verkar tycka det...jag ska ha det som utgångspunkt vid nästa livskunskapslektion.
Vad gör vi när elakheterna på nätet ger effekter i skolvardagen? Jag vill inte att vi lärare ska ta på oss ytterligare en arena som vi ska agera i elevernas fritid är inte min fritid! Vårt jobb innehåller tillräckliga utmaningar som det är. Jag har letat ide´er i litteraturen där man tar mobbning på allvar men där vi lärare inte har huvudansvaret.
I Broängen har de startat ett STOPP-projekt, projektet innebär att elever kan SMSa eller maila till skolans kurator om de stöter på eller utsätts för något obehagligt på nätet. En fantastisk ide´ tycker jag speciellt om våra stackars kuratorer kunde bli avlastade av soc. De får hantera så mycket som egentligen kräver mycket mer resurser och befogenheter vilket innebär att de inte orkar och hinner hjälpa de elever som har enklare problem.
I Jan Svärdhagens blogg ( etik.blogspot.com) finns konkretat tips och råd till elever om hur de skall hantera och stoppa digital mobbning. Att inte svara, att spara och berätta för någon man litar på sammanfattar hans 10 punkter. Att polisanmäla när det är för grovt är viktigt.
Många kloka tankar, jag kan verkligen hålla med om att det måste finnas ett sätt att ta mobbning som förekommer på nätet på allvar utan att det ska vara vårt ansvar - vuxenvälden hallå? består väl inte bara av lärare...
SvaraRaderaJag uppfattar det som att elverna är väl medvetna om skillnaden mellan något elakt som sägs på skolgården och det som står skrivet - och finns kvar... men mer hårdhudad på nätet - det känns inte helt OK... spännande att se vad dina elever säger. Tack för bra tips!
-Åsa